söndag 7 december 2008

Lite jobbsnack

Jag hade lovat mig själv att inte skriva något om mitt arbete i denna bloggen, men nu kan jag faktiskt inte hålla mig längre.
För er som inte vet så är jag socionom och arbetar som socialsekreterare för ungdomar. Mina arbetsdagar (kvällar rättare sagt)består av att vara ute och "fälta" på kvällar och nätter och prata med ungdomar.
I gårkväll gick jag och min kollega förbi en skola där vi träffade några 13-åringar som vi pratade med.
De var nyfikna på oss och undrade vad vi jobbade med. När vi förklarat vad vi gör frågade en pojke om man kunde ringa till oss om man blev slagen där hemma.
Givetvis kan man göra det, ingen ska behöva bli slagen av sina föräldrar, sa vi.
Efter ett tag så frågar en tjej oss:
Så, vem är det ni har kommit för att hämta?


Öööh.
Jag och kollegan blev helt ställda.
Vi får förklara igen vad det är vi gör och att vi inte är där för att "hämta" någon.

Nu växte jag i och för sig upp i en skyddad verkstad (i en "rik" kommun där man är för fin för att ta emot några flyktingar) men jag hade i alla fall ingen aning om vad socialtjänsten var för något eller att de "tog barn från föräldrarna".
Nu när vi är ute och går så säger var och var annan unge "sociala betalar" eller frågar om vi "tar barn från föräldrar".

Trist att barn inta längre kan få vara barn och vara fri ifrån de vuxnas bekymmer.

Inga kommentarer: