Sorg

Min faster fick somna in idag.
Jag känner sorg fast ändå en lättnad.
Cancern hade spridits i hennes kropp och hon låg egentligen bara och väntade på att få somna in.
Jag hoppas att hennes familj fick den tid de behövde för att ta avsked, om det nu finns tillräckligt med tid för det.
Kan just nu ångra att jag inte hälsade på henne under hennes sista tid, men jag tror att hon visste att jag tänkte på henne.
Jag kommer alltid att minnas henne som en sprudlande människa med skinn på näsan och jag tror att lite av det finns i mig också.